Pedregalejo

I torsdags var det flyttdags för Sanna och mig. Dags att bege sig till värdfamiljen och dags att bege sig till Paqui och hundarna (!). Huset ligger i Pedregalejo, tio minuter utanför Málaga, och det var inte precis något ghetto vi kom till. Höga murar, med larm och doningar, som omsluter husen och kanske lite mindre hundbajs än normalt.

Inför mötet med värdinnan var vi beredda på det värsta och vi hade många gånger målat upp mardrömsscenarion som kändes realistiska. Olarmade hus och hundbajs stod inte med på listorna men däremot var vi ganska övertygade om att det inte var några öppna och kärleksfulla armar som väntade oss. Flera gånger hade jag ordagrant sagt "den giriga tanten" och många gånger har jag skämts i efterhand för dem orden. Paqui visade sig vara genomsnäll, intresserad och mån om att hennes "chicas" ska vara mätta och glada.

Frukost och lunch står Paqui till förfogande med varje dag, men "middag" får vi ordna själva. Frukosten har sin högst begränsade charm då vi hellyllesvennar inte är helt bekväma med muffins, baguette med chokladkräm och honungspuffar som start på dagen. Lunchen är dock fabulous, spansk och rejäl!

Huset är, likt hostelet, en salig blandning av nationaliteter och hittills har vi fått socialisera med danskar, japaner och många österrikare. Dagarna har tills nu fyllts av många svettiga och dåsiga timmar på stranden, några vändor till mataffären och lite volleyboll med en hel drös med österrikare. Solbrännekurvan kanske inte kommer stiga i lika raskt nästa vecka då skolan startar, men det ska bli skönt att få lite rutiner och spanska att bita i.