Ronda

Polacken, Britten, Bellman och jag har varit i Ronda. En liten stad som ligger två timmar (en timme med polacken som förare) väst om Málaga, in i landet. Vi fyllde dagen med att ströva runt i den extremt spanska/arabiska miljön, dricka varm choklad och vråla fram superlativ över den makalösa utsikten. Det enda man kan säga om Ronda är att jag kommer dö lite gladare för att ha varit där, samt: pittoreskt.

Apelsinträd och fin gubbeBritten, jag, Bellman och Polacken med en snubbe till fotograf som inte var helt stadig på handenLite utsikt från "Den 'nya' bron" som har några hundra år på nacken

Nära döden-kväll

Insåg att jag glömt att dela med mig av en, för mig, extremt exotiskt och nervkittlande upplevelse. Jag, Sonia och hennes spanska kompisar befann oss på en bar någonstans inne i Málaga och det var så mycket folk att man inte kunde vrida på huvudet utan att slå näsan i någon. Stämningen var uppsluppen och lite glad men mest aggressiv och hetsig. Stolar flög, folk pekade finger och skrek och jag lärde mig ord på Spanska som jag förhoppningsvis aldrig kommer behöva upprepa. Jag pratar så klart om fotboll. El Classico för att vara mer exakt. Det var både kul och intressant, men man kan inte låta bli att tänka på hur det hade varit om alla dessa miljontals människor istället hade valt att engagera sig i kampen för mänskliga rättigheter eller bevarandet av bergsgorillor i Uganda. Tänk vad vi hade kunnat uträtta. Det var några veckor sedan men minnena från det kommer hemsöka mig för alltid.

Annars är det här en anledning till att visa lite bilder.

Sonia unt jakKatedralens klockor pinglar som galna, processioner hela dagarna och pyntade palmer - julen närmar sigSvennarna på favorithaketTysken och Bellman på taket pluggandes

Barcelona - Por fin

Ja till slut kom vi faktiskt fram till Barcelona. Efter ombokning av flyg, många uttalade svordomar framför nyheterna på TV:n och lite tur kunde vi andas ut. Inte för att det fanns så mycket tid till att andas då vi hade ett minutiöst schema att leva upp till och eftersom skitflygledarna snuvade oss på nästan två hela dagar i Bcn.

Efter en långhelg, el Puente, i Spaniens näst största stad är man minst sagt mör i både huvud och kropp. Vi har gått, traskat och marscherat genom vad som kändes som alla gator som fanns och vi har tittat, tagit kort på och analyserat byggnader, mat och människor tills ögonen värkte. Gaudí och Picasso har verkligen inte gjort oss besvikna och inte heller superbudget luncherna i de lite mer... exotiska delarna av staden.

Det största intrycket av Barcelona är ändå att det är det mest ospanska jag upplevt hittills i Spanien. Allt från att de mestadels pratar ett annat språk i Katalonien till att arkitekturen och miljöerna inte alls ser ut som i überspanska/-arabiska Andalusien. Min upplevelse är att Barcelona snarare är en världsmetropol än spansk, det fanns inte en enda tjurfäktningsarena eller flamencohak så långt man kunde se och vi åt inte en enda tapas (!!!) under hela resan. Men istället har vi kryssat mellan second handbutiker, kultur och awesome smakupplevelser - inte så dumt med andra ord.

Det låter klyshigt men hela staden är som en kokande gryta som hela tiden är i rörelse, som aldrig sover och som alltid är förändring. Barcelona är staden som är motsatsen till konservativt och tråkigt och jag skulle dra årets lögn om jag påstod att vi har gjort den efter denna helg.

Idolfoto med vår favorit - Pablito

Stans äldsta café där vi käkade katalansk ost 

Veganrestaurant (Y)
Saluhall (behöver jag säga mer?)
Gaudí - Knäppgök och tokstolle men flink med konsten
Ofärdiga, skräckinjagande och storslagna Sagrada Familia
Palau de la Música Catalana var en av höjdpunkterna med en totalt excentrisk guide och coolaste konserthallen jag någonsin sett

Mot Katalonien

Efter en intensiv helg tillsammans med favosambon Sonia känns det som om vi är gifta. De andra två skorstenen åkte till München för en weekend så jag och Sonia passade på att vältra oss i spanska läckerheter hela helgen. Jag borde skaffa en parallell resedagbok där jag dagligen kan skriva om maten hon gör. Det säger väl allt.

Annars börjar veckorna fyllas upp till bredden med saker att göra, så där att man återigen måste upp med almanackan när någon frågar om vi ska hänga. Både bra och dåligt så klart. Bra för att det är kul, bra och spännande saker (!) men dåligt för man vill hinna pausa och bara vara också. Hur man nu gör det.

Och mitt i alltihop tar jag och ex-favo-sambon våra resesugna pass och drar till Barcelona för en långhelg! Förvisso har ungefär resten av hela Spanien även bestämt sig för att resa just nu och dessutom är det flygstrejk i Madrid (som vi ber till resegudarna inte ska smitta av sig). Men mot alla odds ska vi dit och det kommer bli grymt! Fortsättning följer.

Sonia och almejas och boqueron - oh herre gud!

Kärvänligt slagsmål på fest (lovar)

Självännen i Sevilla, snart i Barca!