Hostel - som i filmen

Min Málagavistelse inleddes med tre stormiga nätter på hostel, närmare bestämt Pink House Hostel i centrala staden. Jag har aldrig tidigare bott på hostel och därför var förväntningarna minimerade och tur var väl det, för väl där var det precis som någon hade kommenterat på hostelworld: "Inte precis som på hotell... inte precis."

Jag sov i en sovsal med en internationell kompott av människor med diverse problem, allt från slovakiskor med njursvikt till amerikaner med hemlängtan. Dock var jag väl ganska representativ själv, med urinvägsinfektion och kliande hårbotten. Men det blev väldigt gemytligt till slut när man fick lite kläm på de sociala hostelrutinerna, d.v.s. ett utbyte av frågor som rör var man kommer ifrån, vad man gör i staden, hur länge man rest och vart man ska sen.

Förutom mig och en slovak så var ingen intresserad av att gå upp på morgonen. Men jag förstår inte hur någon (!) kan sova igenom spansk sophämtning/dumpning utanför fönstret. Det allmänna köket skulle öppnas 8.30 så vi var två som tyckte att det var lika bra att infinna sig, först till kvar för att få de minst smutsiga tallrikarna liksom. Så vi hängde på låset och där fick vi hänga en stund. En dryg timme senare släntrar "receptionsten" in, med en cigg i mungipan, i stort behov av ett skärp till sina jeans och med ett hår som hade mått bra av en klippning för ett år sedan. Efter att han rullat morgonens tredje cigarett intill mina frukostflingor satte han på musik som förmodligen skulle kunna väcka folk ur koma. Men annars var han trevlig.

Förutom traumatiserande hostelminnen har Málaga spenderats med den feminina halvan av Rosell. Vi har ätit makalöst goda tapas (t. ex. manchegoost med mandlar och paté samt getost med löksylt), upplevt 233 verk av Picasso (fab!) och naturligtvis friterat oss under den spanska solen. Vi får se hur pass avstressad jag är på torsdag, då flyttar vi in hos värdfamiljen och ska dagen därpå till skolan för inledande språktest. Spanien hittills är underbart och om någon har vägarna förbi Málaga kan jag rekommendera Pink House Hostel på Carretería numero 2. Trevlig personal och varma duschar!

Stads- och hamndelen av Málaga

På väg upp eller ned för Gibralfaro

Fri-tösen

...and off she went!

Hej! Låt oss göra ett tappert försök till att börja om från början med de här skriverierna (dock var "dagens outfit" populärt, fler utlovas!).

Jag befinner mig fortfarande i Hjärpbo 80, med lite kladdkaka kvar som vännerna inte förmådde äta upp och en gnagande känsla av att ha glömt halva packlistan. Trots att jag sitter med större delen av mitt materiella liv i två väskor, sagt adjö till alla jag älskar och till och med präntat in spanska res-fraser i skallen så känns det ändå inte som att jag ska åka. WTF (what the fuck) liksom! Vad saknas? Jag måste ha glömt att göra något riktigt avgörande, något som ska blossa upp resfebern till max.

Ett försök till att trissa upp febern några grader: De närmaste åtta månaderna kommer jag alltså ha staden Málaga som bostadsort, försöka lära mig ett hyfsat främmande språk och förmodligen få en sjukihuvudet dålig mage på grund av för mycket tapas. Nu ska det kännas efter om det inte känns lite och dessutom så finns det två väskor att sitta på, i försök att stänga dem.

Tack för kaffet!

De två spanjakerna och japanen.